Möjligheter

De finns där, men alltför ofta är det lätt att fastna i tankar som gör att vi inte möjliggör möjligheterna som är framför näsan. Jag vet av egen erfarenhet att jag så många gånger sett ett motiv och haft en idé hur jag ska fotografera det. Sen i slutändan när bilden är redigerad och klar blev det inget märkvärdigt och jag kastar bildfilen. Vad var det som gick fel?

Det kan vara väldigt många saker som kan gå fel, men ju mer jag övar desto närmare kommer jag att lyckas med bilden. Att vara medveten och öppen för att se mina misstag gör att jag också kan öppna upp för att tänka i nya banor. Självklart kan allt bara stämma ibland och jag lyckas på direkten med fotografiet. Men den här läxan som jag lärde mig igår kväll var en riktig ögonöppnare för mig på flera sätt. Olika motiv har olika tidpunkter på dygnet som de passar bättre för att fotografera. Sen kan årstiden också spela in i planeringen. De två sakerna var det som avgjorde att fotograferingen igår kväll blev så lyckad, tiden på dygnet och årstiden.

Jag visste redan vid middagen att jag skulle ut trots att det var alldeles mörkt. Det hade varit minusgrader i flera dagar, lite snö hade kommit och träden var frostiga. Jag hade några platser redan planerade som var inom gångavstånd. Packar väskan, tar fram stativet och tar på mig ett underställ innan jag går ut. Den första platsen jag går till är ett motionsområde där det finns ett eljusspår att gå i. Inte en enda person möter jag och det är alldeles tyst och lugnt ute. Ju längre in jag kommer i skogen vid motionsområdet ju mörkare blir det, fascinerande hur ögonen anpassar sig till mörkret. Jag tittar upp mot trädtopparna och ser den stjärnklara himmelen innan jag går vidare.

Nu har jag kommit fram till en plats som jag både gått och sprungit förbi 100 tals gånger tidigare. Jag har ibland gått hit på hösten för att fotografera ett par aspar med sina färgglada blad. Inte kunde väl jag tro att de här träden, på just den här platsen skulle vara som finast utan sina blad. Det är just det här som blev min stora lärdom från kvällen. Att ha ett mera öppet sinne för när motivet passar som bäst att fotografera. Det är också det som är det fina med fotografering att jag skapar bilden så som jag ser det och tycker är finast. Någon annan kanske aldrig skulle göra som jag gör utan tänker helt annorlunda. Inget är fel, utan det är upp till den som skapar bilden som avgör.

Det pratas ofta om hur viktigt det är med ljus i fotografering, och det är det. Så hur tänkte jag då när jag går ut för att fotografera en mörk december kväll!? Jag ville se om jag kunde använda mig av elljusspårets belysning på något sätt. Eller rättare sagt skenet från belysningen på något motiv. Jag prövade att fotografera trädtoppar mot den stjärnklara himmelen. Men när jag tittade på kamerans skärm efteråt blev jag inte riktigt nöjd. Jag flyttar mig lite åt vänster för att komponera min bild med en av asparna som motiv. Trädet är vitt av frost och står ut mot den kalla och mörka himmelen. Skenet från elljusspåret lyser in från sidan och ger trädet tillräckligt med ljus för att synas lite extra. På samma sätt som portättfotografer använder ljus i sina studior för att ge modellen ett behagligt ljus.

Senare gick jag också till en å och ett vattenfall för att se hur möjligheterna att fotografera där var i mörkret. Vid vattenfallet fanns det lite ljus från belysning i närheten vilket möjliggjorde fotografering där. Jag fotograferade lite detaljer som stenar insvepta av isen och sen också själva vattenfallet.

Hälsningar Oscar